Den 10 april gästades VnKK av Åke Hedhammar, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Statens Lantbruksuniversitet. Han är känd för oss bland annat för sin delaktighet i flera SKK-publikationer om hund.

Föreläsningen var utannonserad med titeln ”Genetik”, men ändrades av föredragshållaren till ”Svensk hundavel i historiskt och internationellt perspektiv”. Auditoriet verkade dock inte alltför besviket, många var nog där just för att höra en auktoritet på veterinära frågor överlag, somliga för Åke Hedhammars egen skull, för hans medryckande föreläsningsstil. 

Det var 20-talet deltagare som mötte upp i ett av Östrandsfabrikens alltid så professionella konferensrum. Då antalet var högst hanterbart kunde man med fördel frångå den vanliga föreläsar-modellen och föra mer av ett ”runda-bordssamtal” vilket gynnade pratsamheten och alla fick chans att göra sig hörda. Vår alerta värd Solveig Ericsson hade raskt ett lagom stort rum på lut.

Deltagarna hade emellan sig en stor variation av erfarenhet och raser, gemensamt för de flesta var nog kopplingen mentalitet och hälsa varför mycket av dagen kom att fokusera på dessa ämnen.  

Föreläsningen startade med det klarlagda rönet att hunden är vårt äldsta domesticerade husdjur med 14 000 år på nacken. Linné beskrev på 1700-talet 12 olika hundtyper och de flesta av våra rasstandarder har tillkommit under mitten av 1800. Vår föredragshållare hade en önskan om att man kanske en dag tar sig en funderare på om man kanske ska sluta selektera på färg, hårlag och storlekar. Idag utdelas tex. skilda cert dessa i en del raser. Det är en åtgärd som skulle bredda mången avelsbas, det måste man ju hålla med om.

Vi talade om kryptorkism, att det är den äldsta åkomman bland våra hundar, men man ännu inte vet hur den nedärvs. Det påpekades att vi inte ska förledas att tro att alla problem kan lösas genom DNA-tester. Det är ett verktyg som vi måste handskas med på ett ansvarsfullt sätt. SLU:s egen sida på området är http://hunddna.slu.se/ RAS är ett utomordentligt verktyg som vi har när det gäller att sätta en sjukdom eller anomali i förhållande till annat inom vår specifika ras. Vi har möjlighet att ställa oss frågan
”- Är det här ett problem för oss i den här rasen?” 

Med uppehåll för en god lunch fortsatte så eftermiddagen med allt från demodex till diabetes och det faktum att svensk hundpopulation är unik i världen: Den är väl undersökt, vi lägger en hel del på veterinära kostnader för detta, det kan vilken hundägare som helst intyga! Det finns gott om rashundar, inga herrelösa hundar. Det finns en stor tillgänglig avelsbas, vi har livmödrarna kvar på våra hundar till skillnad mot delar av omvärlden som ofta avlägsnar dem på alla, utom de som är tänkta för avelsändamål. En vision presenterades; att vi en dag även skulle registrera döda hundar och deras dödsorsak, kanske via veterinär och försäkringsbolag. Många gör det kanske redan idag på eget initiativ, men att göra det mer systematiskt skulle otvivelaktigt ge ett intressant underlag för mången forskare.

På ämnet människa visavi hund, och det faktum att mycket forskning är parallell mellan människan och hennes bästa vän så rekommenderades boken Behavioural Biology of the Dogs av Per Jensen. Den handlar om evolutionen och utvecklingen av hunden, hundens beteende och problembeteenden, sätt att undvika de senare och hur de åtgärdas.  

Jag tror ingen var missnöjd med sin dag, säkert är att alla hade något med sig därifrån!
/Ingela Näslund
 

Man kan läsa i Hund Sport om alla kurser och föreläsningar
som arrangeras runt om i landet.
Vi försöker också arrangera sånt,
men det kommer inte så många då som när vi fixar party!

Alla som hjälp till och jobbat vid något av våra arrangemang under det gångna året var inbjudna till fest
i klubblokalen i mitten av november. Vad kan vara bättre att pigga upp sig med i höstmörkret än ett litet party med advents feeling. Det är ju roligt att träffas och umgås under lite avspända förhållanden. Inte bara jobba jämt.
Det känns viktigt för styrelsen att få ge en lite belöning till alla som ställer upp och hjälper till.
Tok mycket god mat och dryck bjöds det på i stearinljusens sken, så ingen behövde åka hem utan
"doggy-bag".

Sedan måste man ju tävla lite också.....
 

Vad är det här för fjärk? Går den till TVn eller....
Inte ska det väl behövas en karl för att få fart på grejorna?
Nej då, Lill vet vad hon håller på med och får i gång turneringen även om deltagarna tycker det är klurigt. 

En spärr blir det när Eva siktar
med hela pekfingret!
Träningsvärk dagen efter tippar vi på.

Hoppas vi syns på nästa fest också!
 

Åter till kalendern!